
Förut var jag en sån som alltid ville ha folk omkring mej, alltid ville vara där ”allt händer”, alltid hade behov av att vara nära, vara ihop, vara med, inte missa något…Jag kunde känna Panik inför Vetskapen att jag hade en Ensam helg framför mej!
Nu älskar jag att vara ensam, sitta och ”fnula” i min ensamhet, kramas med hundarna, läsa en bok, skriva lite blogg eller en bok, gå en promenad i skogen…och älskar att veta att jag har en Hel Helg ensam framför mej!
Är det inte konstigt?
å vad jag känner igen mig=) …när mannen åker på jobb o när stortösen somnat.. när lilltösen sussar gott.. då sätter jag mig ner i tystnaden..ingen tv, ingen radio… tänder några ljus o bara njuuuuter=) =)
GillaGilla