Månadsarkiv: april 2009

I morgon blir jag 50. Helt otroligt! Helt jävla fucking otroligt! Jag som är ”ung och fräsch som en nyponros”….Eh?! Typ. Nästan. KÄNNER mej inte som jag trodde en 50-åring ska känna sej, dvs VUXEN. NÄR känner man sej Vuxen???

Summering:

Barndomen väljer man inte. Men den var helt okey. Två systrar. En mamma och en pappa som fanns där ända tills jag flyttade hemifrån när jag var 18 år. Fick också den stora äran att växa upp med allehanda djur, som jag drog hem fast mamma varje gång sa: ”INTE ett djur till!”. Tre strävhåriga taxar hade vi också. Och dom gjorde oss alla tre tjejer ”hundälskare för livet”. Storasyster har nu 3 hundar, lillasyster borde ha 2, men en dog nyligen, och jag har 2.

Jag prövade på en massa olika aktiviteter, men fastnade för dans och sång (men inte samtidigt). Blev jazzdansledare vid 16 års ålder och sjöng i bandet Kaskad.

Jag ville bli en massa saker när jag var ung liten: Barnpsykolog, dansare, sångare, artist, skådespelare, veterinär, lärare….etc

OCH så här blev det:

1. Restaurangassistent på Domusrestaurang.

2. Sjukvårdsbiträde på långvården.

a) Läkarsekreterarutbildning (”bra att ha i botten när jag blir dansare, om jag inte lyckas…”)

3. Läkarsekreterare

a) Socialhögskolan

4. Socialsekreterare i Barn- och familjegrupp.

a) Nätverksutbildning.

5. Skolkurator

6. Barnskötare på dagis

7. Förskollärare på dagis.

8. Kurator på Öppen Förskola.

9. Socialsekreterare i ekonomigrupp.

10. Socialsekreterare i Barn- och familjegrupp — 1:e soc sekr i samma grupp.

a) Familjeterapiutbildning.

11. Familjeterapeut inom Socialtjänsten och här är jag nu! I MÅÅÅÅÅÅÅL!

a) ART-instruktörsutbildning

Emellan har jag gått en massa andra olika utbildningar och kurser också. Jag har utbildat mej på olika sätt i 20 år (men då inkluderar jag grundskolan) om man räknar dom ”fasta” utbildningarna, men sen har jag gått en massa kurser och ”vidareutbildningar” någon dag i veckan osv och dom är det svårt att räkna ”i år”. Men OJ vad jag måste vara KLOK!!! 20 års utbildning!! Shit! Och tar man bort grundskolan blir det alltså 11 års extra utbildning och tar man bort dom två värdelösa år jag gick i gymnasiet, så blir det 9 extra års utbildning, som jag har genomfört helt frivilligt!

Det var jobb och utbildningar det.

Så har jag hunnit med att ha X antal pojkvänner (”vågar inte” räkna ut hur många…) och jag har varit gift två gånger, och är skild två gånger.

Fyra underbara söner har jag producerat och de är 26 (snart 27) , 14, 13 och 9 (snart 10) år.

Väldigt tidigt bestämde jag mej för att ”leva livet fullt ut” och ”våga så mycket som möjligt”. Inte stoppas av att ”så kan man inte göra”.

Jag har alltid tänkt: När jag är 70 år ska jag sitta i gungstolen och vara NÖJD med att jag vågade och satsade och levde fullt ut!

Nu vet jag inte hur det kommer att bli med det, för när man ”vågar” så mycket, kastar loss så ofta osv så blir man rätt trött…och till slut orkar man inte ”våga” längre och jag har lärt mej att ”kasta loss” och ”bryta upp” och pröva något nytt behöver inte vara det modiga ibland. Det modiga kan vara att stanna kvar….

I morgon…..Är den första dagen på Resten av Mitt Liv!!!

”Jag ska bara kolla om jag har mail….” säger jag och så FASTNAR jag framför datorn och skriver ”svar” i bloggar, och bloggar själv, och läser bloggar osv osv…..

JAG KAN  INTE SLUUUUTA!!!!

….och jag borde duscha, städa, tvätta, äta, sova, skita………….närå! Men TYP!

Jag såg på Miami Ink i morse en MAN som skulle bli tatuerad. Han var så Supermanlig så att det var inte klokt! Han var på tatueringsbutiken med sin flickvän. Han skulle tatuera en fisk på ryggen. Han berättade att fisken kunde byta kön, och när tatueraren frågade varför han ville ha just DEN fisken tatuerad på sig, berättade han att  han själv bytt kön! Jag (och tatueraren) trodde att han skojade först, men det visade sig vara sant.

Han berättade om hur han förändrats när han börjde få hormoner. Hur hela ”tänket/känslorna” ändrades. Han berättade att när han var kvinna (fysiskt) så hade han inget lokalsinne alls, men när han började få manliga könshormoner förändrades det, och plötsligt har han fått lokalsinne mm mm. Han hade också blivit väldigt mycket mer logisk, och var inte lika känslosam, som man. Tatueraren sa att ”Du är ju ett levande BEVIS på att vi ÄR olika och att det inte handlar om att det ena är fel eller andra rätt utan att det  handlar om HORMONER!!!”

Jag tycker man ska upplysa mer om hur hormoner påverkar oss så kanske vi skulle förstå varandra bättre (män och kvinnor) och inte ”kräva omöjligheter” av varandra, utan ta tillvara på varandras olikheter, istället för att slå dom i huvet på varandra.

Ville bara få ur mej det. Slut.

Om man från början upplever sej som en ”sexmaskin”, att man är skapad för att vara sexig och ha sex med män…eller helt enkelt har ett stort sexintresse eller en stor sexdrift – hur blir det då när man blir mamma, och ringer den biologiska klockan lika högt, eller alls?

När man blir Mamma – är man lika mycket ”sexmaskin” då? Är man liksom i första hand ”sexmaskin” och i andra hand ”mamma”? Jag tänker på såna som Pamela Anderson, Linda Rosing mfl. Har dom stark sexdrift i sej själva, eller är det för att dom tror att män vill ha dom såna? Eller? Prioriterar man sexet först och barnen sen eller hur blir det? 

Om man är ”född till mamma”, dvs från TIDIG ålder ”leker mamma” allt som oftast, och tror att ”Pappan till ens barn” är både, Pelle 6 år, Manne 13 år och Knut 25 år. Inte samtidigt, men allteftersom. Man har sex för att det ”kan bli barn” mer än att det skulle vara en egen njutning…Biologiska klockan tickar från 16 års ålder…Tickar högre och högre, vilket är obegripligt för sambon när man är 23 år…

När man blir Mamma – Upphör viljan till sex då? Eftersom sex görs i första  hand i barnalstrande syfte, så finns det ju ingen anledning att ha sex när barnet är fött? Brösten är skapta för att ge mat åt avkomman, och inte för sexuell njutning. Sex är endast en njutning om det KAN bli barn… Hur väcker man en sexdrift i en sådan kvinna?

Båda dom här är  ytterligheter, men finns!

Här sitter jag och skäms bakom fördragna gardiner…

Bostadsrättsföreningen har Städdag och jag är så förkyld, och har varit hemma från jobbet hela veckan, så att jag inte orkar vara med. Och det är min Första Städdag här i området. Snoret rinner och hostan skräller. Men jag känner Skuldkänslor.

Jag är bara rädd att OM jag skulle vara med, skulle jag drabbas av lunginflammation också! Suck!

Jag har hundar (i ett ”katt-område) och ”skiter-i-städdagen” OCH dessutom har jag inte fått några ”hyres-avier”, vilket gjort att hyran/avgiften blivit försenad.

Snart blir det ”Halshuggning för Kvinnan i lägenhet 54”. Offentlig, på Stora Gräsmattan!

Suck!

En son med ett utav våra ”Monster”…

FÖRUT bodde jag i ett radhusområde på en gata där det bodde sammanlagt 13 hundar av olika storlekar och former och åldrar och kön. Och en massa mattar och hussar av olika storlekar, former, åldrar och kön… ALLA var trevliga och alla kunde umgås. Alltid träffade man Någon att prata en stund med på sin lilla promenad, och alla hundar kom väl överens. Det var så Trevligt!!!

NU bor jag i ett område där det KRYLLAR av katter! Jag tror varje hushåll har i snitt två katter! De FÅ hundar jag sett, har mattar/hussar som rycker åt sej  hunden när man kommer för nära och när jag frågat: ”Får dom hälsa?” (mina hundar och deras) så får jag ofta svaret: ”Nej, helst inte!”. Suck!

RESTEN av folket här tittar på mej som om jag är ute och går med två Äckliga Monster…och häromdagen fräste en man åt mej att jag skulle dra undan min ”hundjävel!”.

Jag längtar HEM!!! Till MIN gata!!! Där folk var Snälla och där det bodde människor som tycker om hundar, och som man kan prata med lite grann…

Jag tycker inte illa om katter bara för att jag tycker om hundar mest! Jag har haft katter! Men nu har jag en son som är allergisk och därför kan jag inte ha katt. Annars hade jag nog haft katt också. Men det här är ett Typiskt Kattområde! Man älskar sina Katter, och ser med FASA på hundarna som ”måste hållas kopplade” och ”inte få gå på gräsmattan” medan katterna pinkar och skiter överallt och t o m kommer in i lägenheten om man har balkongdörren öppen.

Uuuuhäääääääää!!! Jag längtar tillbaka till MIN GAAATAAAAA!!!!! Den Vänliga Gatan!

Äntligen! Puh! Han hörde av sej!

Jag skrev först ett vanligt svarsmail (svar på hans mail). Sen var det Tyst. Jag väntade. Och jag har Inget tålamod när det gäller ”såna här” saker. Sen skickade jag ett mail där jag ”låtsades som om det regnade” och att jag inte alls var medveten om att det var liksom ”hans tur”, så jag bara påminde om att vi nästan bestämt att vi skulle träffas i helgen och undrade vilken dag som passade. Tystnad. Väntan. Jag hade vid det här laget bestämt mej för att Inte Skriva Ett Enda Mail Till! Och jag kände mej jätteduktig över att  ha bestämt det, för jag vill inte verka Efterhängsen, eller så….Jag var duktig…typ…ett dygn…Eller var det två? Sen skrev jag att jag gillar Raka Rör och att jag nu ville veta vad som hänt! Hellre ett rakt nej, än ett Ingenting!

Idag kom ett långt mail! Han har känt sej ”nere” och ”hängig” och inte kunnat sova, och deklarationen och och och…ifrågasätter sej själv på dejtningsiter…osv osv…

Jag kan ”inte spela svår” (har aldrig kunnat) så jag svarade på en gång! Jag skulle ju kunnat ”hämnas” genom att vänta ett dygn eller två…Men jag har en tid att passa (!)…inte! 

Vi ska EVENTUELLT träffas i helgen…EVENTUELLT! Jag är superförkyld och han är lite ”hängig”..så vi får väl se….

Spännande fortsättning i nästa nummer!!!

…..eller inte….