Så lät det när jag lämnade hundarna hos en kvinna alldeles nyss! ”VOFF VOFF och YYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYL! ” TROTS ATT jag ”pratade allvar” med båda två, och tittade dom i ögonen och ”förklarade”. Det såg ut som om dom förstod. Och så gick jag, och så: ”YYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYL!!!”
Suck!
Så var det när jag lämnade Hugo på dagis när han var liten också….UÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!!! hörde jag låååång väg efteråt. Tårarna brände i ögonen och jag tänkte: ”Vad gör jag med vår stackars son!!?? Han kommer att få Svår Separationsångest som vuxen….”. Ibland ville jag bara lägga mej på marken och sparka och slå och tjuuuuuuuuuta!!!
…och nu ska jag gå igenom allt igen, med hundarna! Pust! Det TAR – känslomässigt!
Hundarna känner inte Daniela, och allt gick så fort!
1. Grannen klagade häromdagen
2. Jag mailade Daniela igår. Fick svar direkt: ”Jag kan ta hundarna”
3. Jag var hos Daniela och pratade idag. Åkte sen hem och hämtade hundarna och lämnade dom hos henne.
4. Slut.
Om dom har yyyyylat och skällt hela e m så kommer hon väl att säga ”tack och goodbye for ever!” till dom!
Vi får se…
erviluca #mammatillfyrakillar 