Nu fick jag mail!

Äntligen! Puh! Han hörde av sej!

Jag skrev först ett vanligt svarsmail (svar på hans mail). Sen var det Tyst. Jag väntade. Och jag har Inget tålamod när det gäller ”såna här” saker. Sen skickade jag ett mail där jag ”låtsades som om det regnade” och att jag inte alls var medveten om att det var liksom ”hans tur”, så jag bara påminde om att vi nästan bestämt att vi skulle träffas i helgen och undrade vilken dag som passade. Tystnad. Väntan. Jag hade vid det här laget bestämt mej för att Inte Skriva Ett Enda Mail Till! Och jag kände mej jätteduktig över att  ha bestämt det, för jag vill inte verka Efterhängsen, eller så….Jag var duktig…typ…ett dygn…Eller var det två? Sen skrev jag att jag gillar Raka Rör och att jag nu ville veta vad som hänt! Hellre ett rakt nej, än ett Ingenting!

Idag kom ett långt mail! Han har känt sej ”nere” och ”hängig” och inte kunnat sova, och deklarationen och och och…ifrågasätter sej själv på dejtningsiter…osv osv…

Jag kan ”inte spela svår” (har aldrig kunnat) så jag svarade på en gång! Jag skulle ju kunnat ”hämnas” genom att vänta ett dygn eller två…Men jag har en tid att passa (!)…inte! 

Vi ska EVENTUELLT träffas i helgen…EVENTUELLT! Jag är superförkyld och han är lite ”hängig”..så vi får väl se….

Spännande fortsättning i nästa nummer!!!

…..eller inte….