Be om hjälp

Jag har så svårt att be om hjälp. Ända sedan jag var pytteliten så har jag varit lite utav en ”KAN-SJÄLV-typ”. Men till slut blir det jobbigt att vara en ”kan-själv-typ”, för man kan inte allt själv! Dessutom blir man rätt utsliten av att försöka klara allt utan hjälp.

Det är mer och mer saker man ska ”kunna själv”, och komma ihåg, i samhället. När jag var liten fanns Televerket och Ett ställe levererade vatten och Ett ställe levererade el. Punkt. Nu ska det vara ”fritt val” i allt allt och man ska dessutom sätta sej in i hur saker och ting fungerar, så att man förstår vad det är man väljer.

Men om man har bostadsrätt, bil, barn, hund, diskmaskin, tvättmaskin, kyl och frys, toalett, arbete (heltid) osv osv…så är det rätt mycket att hålla reda på. Till lägenheten hör underhåll (med allt vad det innebär) och elbolag och vattenbolag och försäkringsbolag etc. Till barnen hör uppfostran, gränssättning, kärlek (kommer automatiskt som tur är), skjutsa och hämta till aktiviteter, hålla reda på matcher, läxor, läxor,läxor, föräldramöten i skola och på fritids, alla grejer som barnen vill ha och deras underhåll…Hundar: Promenader, försäkringar, kärlek, träning, tid….Och allt det jag beskrivit nu är det som ska göras på Fritiden, för dessutom jobbar jag heltid.

Inte konstigt att det snurrar och surrar i huvudet och att jag glömmer vad mina barn heter och vart jag ska och vad det var jag skulle göra när jag kommer fram dit jag skulle….

Pust!