KATASTROF!

Julfirandet gick bra och var lugnt. Det var jag och grabbarna Grus bara. För första gången i mitt snart 50-åriga liv gjorde jag ett julbord alldeles ”fälv”! Tidigare har jag alltid delat detta med andra – ”du fixar sillsallad och potatis, jag fixar brödet, dom fixar xxxxx….”osv. Jag har tex aldrig griljerat en skinka och hade ingen aaaaning om hur man gjorde! Slog upp det i kokboken och insåg att det var ”skitenkelt”. Det mesta med matlagning är rätt ”skitenkelt”…”Förritiden”, när jag bara köpte färdigmat, trodde jag att det var ”skitsvårt” att laga mat, men så träffade jag barnens pappa, och han var Superintresserad av att laga mat, och pratade mat, levde mat, tänkte på mat, lekte fram mat…och jag insåg att det är rätt lätt att laga mat….och man kan testa och pröva och greja, utan att någon bomb exploderar, eller vad jag nu trodde innan…

Nåja.

Efter julbordet placerade vi oss framför Kalle Anka, och jag insåg att jag var rätt trött på alla dessa ”samma-gamla-vanliga -filmer”. (som jag aldrig trodde jag skulle tröttna på)…Jag gäspade lite, tittade på klockan och tänkte ”skit, vad lång tid kvar….” och så gick jag ut med hundarna… När jag kom in igen, hade Ferdinand börjat, och var nästan slut (för den är så låååååååååång!) och så var det nästan slut…alltihop! Sen var det julklappsutdelning.

Jag tyckte att jag köpt så MYCKET till barnen och trodde att julklappsutdelningen skulle ta låååång tid, som den brukar, men ”Swisch!” så var allt utdelat och det kändes så snopet. Vi brukar sitta i en timme och dela ut och dela ut, öppna och titta på vad dom andra får osv…. Nu var det, typ: ”God Jul Lucas/Casper/Hugo!” . Slut.

Jag fick ett fotbad av mina söner. Gulligt. Hugo sa (innan jag öppnade paketet): ”Det som du får nu ska du använda dej av när vi inte är här och du har lugn och ro….”.

Sen skulle dom nya TV-spelen spelas. Jag hjälpte Casper att plocka upp instrumenten till ”Rockband”. När vi skulle koppla in dom, passade dom inte!!! KATASTROF! Lucas tittade på lådan och sa: ”Men du har ju köpt instrumenten till Playstation 2 ju!!!” och vi har X-box360….. Suck! Suck! Dubbelsuck! Luften gick ur oss alla….Alla spänningar släppte och vi börjar gräla – allihop!  Casper bröt ihop: ”Jag vill döööööö!!!” (ja, vi är rätt dramatiska i vår familj….)….Jag fräste: ”VAR sjutton kan man se att det är för Playstation 2???” och tittade på kartongen utan att hitta märket…Lucas blev arg för att jag fräste: ”Du är ALLTID arg på mej! Vad har JAG gjort??”…..och Hugo blev nog arg i bara farten för att ”alla andra” var så arga….

”GRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR!!!!!”

Sen blev vi sams…..Instrumenten byttes ut två dagar senare….och så levde vi lyckliga i alla våra dagar….