Nätdejting del 1


Jag tänkte skriva lite om mina erfarenheter i nätdejtingsbranschen.

Jag skrev in mej på min första dejtingsite för ca 3 år sedan – mest för att ”kolla läget” eftersom jag precis genomgått en skilsmässa. Var lite nyfiken på vad som fanns ”där ute”.

Jag prövade lite olika siter och märkte att de hade lite olika ”utbud på män”. De siter där jag fick ”sexförslag” gick bort helt efter ett kort tag. Finns det verkligen tjejer som nappar på ”vill du se min kuk?” eller ”vill du knulla?”.

Siter där det blev mycket: ”Vad gör du ikväll då, sötnos?” gick också bort. En fullkomlig främling har ju inget att göra med vad jag ”gör ikväll” faktiskt!

Något som jag blev förvånad över var alla killar i 20-årsålder som ville ha en ”äldre kvinna”! Men eftersom jag inte känner mej som en ”äldre kvinna” och inte vill ha den stämpeln på mej, SAMT inte vill ha en ”yngre man”, så tackade jag nej till alla dessa.

Nåja.

Efter en kort tid blev jag nyfiken på en man som beskrev sej lättsamt och intressant och på bilden var han snygg, tyckte jag. Vi mailade fram och tillbaka och det började ”pirra lite” i kroppen av spänning. Vi bestämde att träffas.

Han föreslog en rätt så ”lyxig” restaurang, vilket gjorde mej lite ”avvaktande” för jag är inte ”den typen”. Jag har inte heller ”dom pengarna”, men jag tänkte att ”jag chansar!” och åkte dit. Han hade inte kommit än så jag satte mej vid ett bord och beställde ett glas vin. Jag var skitnervös! ”Tänk om han är ful! Tänk om han är töntig! Tänk om det blir tyst och vi inte har något att säga varandra!” osv gick tankarna.

Så dök han upp. Och där var min första ”transformers-tanke”: HUR kan man vara sej så OLIK från en bild! Inte för att han var ful, men han var absolut inte ”Min Typ” och såg ut mer som en ”farbror” än som den ”unga kille” han såg ut som på bilden. Jag hade satt mej på den ”dyra avdelningen”, sa han, så vi gick iväg till den mer ”cashual” avdelningen där vi åt något enkelt och jag drack färdigt mitt glas vin.

Han pratade på om hur länge han varit med på dajtingsiten (länge!!) och att han träffat jättemånga kvinnor där, men inte hittat den rätta än, och fick mej att känna mej som ”en-i-raden”. Han berättade också hur jobbigt det var med hans ex-fru, som drack för mycket och hur jobbigt hans dotter hade det. När han var där hade jag för länge sedan redan bestämt att ”NEJ TACK!”.

När vi skildes åt kramade vi om varandra och så blev det den där lilla pinsamma stunden då man inte vet hur man ska avsluta det hela. ”Vi hörs!” sa han och jag tänkte ”no way!” och log!

Fegis? I know!

 

Profilbild för Okänd

Om Erica Leijonhufvud

Positiv optimist som älskar att skriva! Mamma till fyra killar, matte till två hundar och två katter och familjebehandlare/familjeterapeut. Allt i en och samma kropp.

Lämna en kommentar