Hur länge kan man ha 40-årsångest? Kanske får jag igen för alla år jag inte hade någon åldersångest alls? För nu närmar jag mej 50 och 40-årsångesten sitter i. När ska jag ha ”ångestat” färdigt vad gäller ålder? Jag trodde aldrig jag skulle komma till den dagen då jag inte vill tala om hur gammal jag är…när andra ljög om sin ålder eller inte ville säga hur gamla de var, tyckte jag de var urbota fåniga, men nu sitter jag har med skägget i brevlådan….
Möjligen handlar det om att jag är kvinna och singel… För ju äldre man blir som kvinna desto mer ”ur marknaden” anses man. Vore jag gift/sambo så hade jag ju mitt ”på det torra” och det spelade ingen roll hur gammal jag var…Men som man kan man alltid ”söka sig nedåt” i åldrarna då man söker efter en livspartner. Åldern ger pondus och styrka för en man. Men om man är kvinna, är närmare 50 än 40, och inte känner sej i närheten av en ”medelålders dam”, och inte har en enda dräkt och inga pumps…ej heller paraply och skiter i om det regnar på mitt hår (det blir bara finare och lockigare)…Vad gör man då?
Om man stolpar runt i skogen i jeans och t-shirt och leker glada lekar med barnen och hundarna…har massor av energi och livsvilja och en nyfikenhet och vilja att ständigt utvecklas…och inte vill hamna i ett soffhörn med en gråhårig man – vad gör man då?
Jag vill ju vara med!
…å andra sidan är det rätt skönt att sjunka ner i soffhörnet och bara slappa framför tv:n och ångesten över utseende och en massa andra ”yngre ångestar” är försvunna…så jag får väl ”bida min tid” och försöka landa i att jag snart är 50….