Månadsarkiv: juli 2008

Dags för semester "på riktigt"


I morgon åker vi till Varberg. Vi ska till Fun City. Jag hade ingen aaaning om att Varberg låg så ”långt bort” när jag bokade campingstuga mm där. Ibland blir jag lite trött på mej själv eftersom jag ”handlar först och tänker sen” många gånger…Ibland blir livet lite extra kul och spännande när man är sån, men ibland blir det mest jobbigt. Vi får se hur det blir med resan till Varberg. Det är ju först efteråt som jag vet om min spontana infall blir lyckat eller inte. Vädret ska ju inte bli bra iallafall har jag hört…men jag hoppas ”dom” har fel.

Vi har ingen sommarstuga i min släkt. Det fanns när jag växte upp. Då tyckte jag det var självklart att ha ”landet” att åka till – man visste alltid vart man skulle på sommaren: Till härliga Lindris! Men nu! På våren kommer alltid tankarna: ”Vad sjutton ska jag hitta på med barnen i sommar?”….och eftersom det finns INTERNET så letar jag där….Och så dyker ”Fun City” upp. Det låter ju jättekul! Och så tittar jag på kartan…”Varberg…nära Göteborg…och till Göteborg tar det väl typ 3 timmar…hm! DET bokar jag! Klart!”. 2 månader senare säger min syster: ”Vet du hur långt det är till Varberg?” ”????? Näe…typ vid Göteborg….?”. Så får jag klart för mej att det är LÅNGT till Varberg! Hoppsan! Dessutom ska det regna nästa vecka. Hoppsan! Det är bara att blunda och hålla för öronen och hoppa…typ.

Jag och fyra grabbar i åldrarna 9, 10, 12 och 13 år ska åka drygt 62 mil tillsammans och sen vara tillsammans i en vecka i en campingstuga och ”göra Fun City” i Varberg. Håll tummarna för oss!

Pust!

 

Äldre människor


”Äldre människor”…Äldre än vaddå kan man tänka?  När blir man ”gammal”? Det kanske beror på vem det är som tycker så…eller finns det en ålder då man BLIR gammal, tex 65? ÄR man gammal då?

…eller när tonårstjejen säger: ”Han var en gubbe, typ skitgammal, typ minst 30!” och ser indignerad ut…

Igår var jag på kalas. Den yngsta fyllde 12 år. Den äldsta har just fyllt 90. Vilken härlig blandning! Jag vill berätta om 90-åringen, som jag lärde känna för ca 10 år sedan.

Jag tar det från början:

Jag har en faster som blev änka då hon var knappt 30 år. Hon hade då en liten dotter (min kusin) som var 1,5 år. Därefter levde hon som singel i 40 år! Hon hade ofta bjudningar, och umgicks flitigt med både släkt och alla möjliga vänner. Hon talade då och då om att hon faktiskt inte ville han någon man, för ”män i min ålder vill bara bli upp-passade” vilket hon nog också hade ganska rätt i, född som hon är 1928. Åren gick, men så för 10 år sedan fick jag höra att Faster skaffat en pojkvän. Fasters pojkvän är 10 år  äldre. De var alltså 70 resp 80 år när de träffades! Och vilken härlig relation de har! Jag träffade dem igår, på kalaset. Han är nyss fyllda 90 (och hon 80) och pigg i skallen som värsta 30-åring! Dom blinkar och skojar med varandra och verkar ha det så bra ihop! Man blir riktigt avundsjuk.

Det är väl så att man vill att det ska vara: Att Livet och Överraskningarna bara fortsätter, livet ut! Att man alltid fortsätter utvecklas och lära sig nya saker! Jag hoppas jag blir en sån 90-åring som Bertil är, eller som min granne Bosse (som också är 90 år): Pigg och full av humor och nyfkenhet!

 

Semester!

Shit! Nu är det semester, och för första gången på 25 år (!) har jag en hel vecka utan både barn och jobb! Shit! Jag blir nästan stressad av att det bara är en vecka! Tänk om jag inte hinner njuta?! Jag borde städa också…och dammsugaren är sönder…och jag tänkte möbler om…och kasta onödiga saker…och klippa gräsmattan, och fixa i trädgården och och och….Hjälp!

…men vad har jag gjort dessa tre första dagar på Resten av min semester? Jo, jag har gått låååånga promenader i skogen med hundarna…Skitlånga! Så långa att jag fått träningsverk…och hundarna är sååå nöjda. Sen har vi gått hem och lagt oss i soffan alla tre….och bara slöglott på TV…Det är mest jag som slöglott…hundarna har blundat. Något som varit lite jobbigt dock är att det finns så mycket fästingar…och dom kryper runt i pälsen på hundarna…för jag har skaffat ett pulver som man häller i hundarnas mat, och då vill inte fästingarna sätta sej fast….Jag tänkte bara inte på vad dom gör istället….Suck! Dom kryper runt…överallt…och nu kryper det på hela mej….Burr! Så jag plockar krypande fästinga stup i kvarten….och vad gör man av en fästing när man ligger och slappar i soffan? Jo, man ta ett tuggat tuggummi och trycker in fästingen i det! Ha! Dom är sååå svåra att döda på annat sätt och jag orkar inte gå till toaletten, och spola ner varje fästing…för då blir det inget slappande alls! Och slappandet är Prio ”nästan 1” just nu…

Det är ju SEMESTER i kubik!

Åren går…

Hur länge kan man ha 40-årsångest? Kanske får jag igen för alla år jag inte hade någon åldersångest alls? För nu närmar jag mej 50 och 40-årsångesten sitter i. När ska jag ha ”ångestat” färdigt vad gäller ålder? Jag trodde aldrig jag skulle komma till den dagen då jag inte vill tala om hur gammal jag är…när andra ljög om sin ålder eller inte ville säga hur gamla de var, tyckte jag de var urbota fåniga, men nu sitter jag har med skägget i brevlådan….

Möjligen handlar det om att jag är kvinna och singel… För ju äldre man blir som kvinna desto mer ”ur marknaden” anses man. Vore jag gift/sambo så hade jag ju mitt ”på det torra” och det spelade ingen roll hur gammal jag var…Men som man kan man alltid ”söka sig nedåt” i åldrarna då man söker efter en livspartner. Åldern ger pondus och styrka för en man. Men om man är kvinna, är närmare 50 än 40, och inte känner sej i närheten av en ”medelålders dam”, och inte har en enda dräkt och inga pumps…ej heller paraply och skiter i om det regnar på mitt hår (det blir bara finare och lockigare)…Vad gör man då?

Om man stolpar runt i skogen i jeans och t-shirt och leker glada lekar med barnen och hundarna…har massor av energi och livsvilja och en nyfikenhet och vilja att ständigt utvecklas…och inte vill hamna i ett soffhörn med en gråhårig man – vad gör man då?

Jag vill ju vara med!

…å andra sidan är det rätt skönt att sjunka ner i soffhörnet och bara slappa framför tv:n och ångesten över utseende och en massa andra ”yngre ångestar” är försvunna…så jag får väl ”bida min tid” och försöka landa i att jag snart är 50….