Idag på väg till jobbet läste jag ovanstående kolumn författad av Emelie ”Ebbis” Roslund, och blir både fascinerad, arg, besviken och förundrad.
Varför 1 a? Jo, för att (vissa) killar gör som Ebbis beskriver. Hur många dom är och varför dom gör det vet jag inte. För det är ALDRIG någon endaste kille som står upp för sådant här beteende – i alla fall inte inför tjejer. Kanske inför killkompisar. TROR dom, på riktigt, att tjejen vill?? Eller skiter dom bara i det?
Varför 1 b? När nu detta sker; Varför ”vänder sej” tjejen, försöker ”visa med kroppen” vad hon (inte) vill? VARFÖR SÄGER HON INTE NEJ? Klart och tydligt: ”Nej, jag vill inte ha sex (med dej)!”. Varför sätter hon sej inte på sängkanten, vänder sej mot sin ”kompis” och säger ”sluta ta på mej! Jag kan inte sova”. VARFÖR??
Varför visar hon ”bara” med kroppen??
Som mamma till fyra söner har jag lärt mej mycket – bland annat att vara RAK och TYDLIG. Killar tycks svara bäst på det, eller begriper det mest.
Säger jag: ”Jag skulle bli så glad om du diskade när jag åker och handlar…” så händer ingenting, och om jag frågar varför (när jag kommer hem till odiskad disk) får jag svaret: ”Du sa inte att jag skulle diska – du sa bara att du skulle bli glad om jag diskar.” Så jag har lärt mej: ”DISKA NU!” Eller ”NEJ, du får INTE….”. Att jag skulle VISA MED KROPPEN vad jag vill, skulle INTE funka.
Jag vet inte om det här har något samband, men det skrämmer mej att mina söner skulle kunna missuppfatta ”signaler” just för att dom är killar.
Eller?
Vi tjejer MÅSTE lära oss att SÄGA IFRÅN TYDLIGT. Vi behöver VÅGA säga ”NEJ” tydligt. Vi behöver i värsta fall våga SKRIKA, GAPA, SLÅSS och vara tydliga med vad vi vill och menar. Man kan alltid börja med ett tydligt: ”NEJ, jag vill inte!” och se var det landar. Fortsätter killen ändå, har han inte alla hästar i stallet skulle jag vilja påstå. Och då är det dags att GÅ DÄRIFRÅN eller SKRIKA, beroende på situation. Det kan också vara bra att kunna karate eller någon annan kampsport.
Jag vill INTE lägga skuld på ”Ebbis” alls, för vi är MÅÅÅÅNGA som inte vågat säga ifrån tydligt och som ”visat med kroppen”, men jag tror vi kvinnor/tjejer OCKSÅ måste ”lära om” och ”göra rätt” för att det ska fungera mellan oss män och kvinnor.
erviluca #mammatillfyrakillar 
Håller med till 100% låter lite lamt att iallafall som vuxen låta det ske utan att kunna säga ett NEJ lägg av nu! istället för att bara låtsas sova..
GillaGilla
Något i många tjejer gör att dom inte vågar, eller kan, säga ”NEJ!”. Därför måste vi ”höja våra röster för att höras”. Och tillägga: ”Du FÅR säga nej!”. Kanske är det 70-talets lättsamma inställning till sex och att man är pryd om man säger nej, som gör att tjejer hellre ”låter det ske” än säger nej….eller?
GillaGilla
Vi hade exakt den diskussionen på jobbet igår. Alla har också ett eget ansvar, vi kan inte förvänta oss att andra ska vara tankeläsare. Kan bara hålla med dig.
Ett problem jag har märkt som en rak och tydlig kvinna är att män alldeles för ofta förutsätter att jag ändå menar nåt annat. Jisses, vilka samtal man har haft där de konstant letar en annan mening bakom mina ord *himlar med ögonen*
GillaGilla
Jag har själv inte ställts inför att bli ifrågasatt. Troligen är jag så tydlig att man inte kan missa plus att jag typ aldrig sagt ”nej nej nej…ja!” utan när det är NEJ så är det NEJ. Dock kan jag förstå det där ”…låtsas sova…” eftersom man liksom försöker ”försvinna” och ”låtsas som om det regnar”. Jag tror dock inte jag skulle låta det gå så långt som till ett samlag. Men jag vill inte ”kasta sten….” på någon ändå…
GillaGilla
Jag kan relatera till hennes känsla när hon försökte använda sitt kroppsspråk istället för ord, när hon var tonåring. Där handlar det om rädslan att förlora godkännandet av motparten om man säger nej klart och tydligt. Den rädslan väger tyngre än motviljan, på nåt knäppt sätt. Jag var själv sån när jag var ung. Jag hade nog gjort likadant som henne i den åldern, om jag hade hamnat i samma sits, så jag har förståelse för henne där och då.
Dock har jag lärt mig att ansvaret att säga nej är mitt, och att ansvaret att respektera det är motpartens. Som förälder är det också vårt ansvar att lära barnen att våga säga nej, även om det kan ta år innan de vågar (tänker på min kamp att lära min dotter att våga, och hennes egen kamp att våga).
Jag sörjer att människor blir satta i en sån sits överhuvudtaget. Jag förstår hennes vrede över att dessa killkompisar bara förutsatte att sova över innebär sex. Där har jag själv erfarenhet av att fast jag från början har varit mycket klar och tydlig med vad som gäller så har de ÄNDÅ förutsatt att det är sex som står på agendan 😒 Sen blev de sura för att man faktiskt menade vad man sa (????!!) DÄR ligger det ett stort dilemma.
GillaGilla
Jag håller helt med, men jag tänker att vi måste peppa våra unga tjejer att våga säga TYDLIGA nej. Peppa och peppa; ”Du FÅR och du SKA säga NEJ när det känns NEJ i hela kroppen.”
För att inte tala om ”experter” som ”peppade” en efter förlossningar att ha sex fast man inte kände för det, ”för att komma igång med sexlivet”, och jag minns med ”kräkkänslor” i halsen ”tvånget” att ”komma igång”. Blä!
GillaGilla
Jaaa, det måste vi göra!!
Sex ska aldrig kännas tvunget, det förstör verkligen allt.
Nu är mina barn vuxna och har lärt sig att våga ta hänsyn till sina egna känslor och viljor, men jag kommer att drilla mina barnbarn om det, tillsammans med deras föräldrar (som tur är så har mina svärbarn samma inställning), så de kommer att bli väldigt tuffa på den fronten 😄
GillaGilla
Helt rätt! Det är viktigt att lära flickor/kvinnor att tydligt säga nej. Nästan alla män både fattar och respekterar det. Sedan finns det ju tyvärr rötägg som inte alls respekterar ett nej, hur tydligt det än är. Och då är det ju, som du säger i slutet, bra om tjejen har kampsportsträning för att hantera den situationen.
GillaGilla