Ett Facebookinlägg väcker ett minne i mej.
Jag var cirka 8 år och hemma hos Karin (som också var 8 år). Vi var i deras jättestora kök (förresten var ALLT jättestort när man var 8 år…. :P) och hon visade mej deras skafferi. Vi hade inget skafferi. Frågan är om jag ens sett ett skafferi! Man kunde gå in i det och så var det hyllor från golv till tak med mat och grejer överallt. MYCKET fascinerande för en liten 8-åring.
Det Karin ville visa mej var TÅRTAN. Troligen fyllde någon år. Jag minns inte. Men det stod en jättehärlig tårta där. Med grädde på, och jordgubbar, tror jag. På den tiden gillade jag inte ens grädde. Jag tyckte det var för ”tjockt i munnen”….
Karin tog en liten liten gräddklick på fingret och sa ”Smaka!”. Jag tvekade först, men smakade sedan en liten liten klick, så att det inte syntes …. Oj, vad gott det var! Att äta grädde med fingrarna var en ny upplevelse! Vi tog lite till och lite till….
….glömde liksom bort att man inte får, eller fick!
För det var ju så GOTT!
Vi grävde oss in i tårtan med händerna och åt och åt! Det gick inte att stoppa och att man inte fick, var bortblåst. Förresten hade ingen sagt att vi inte fick. Ingen hade sagt något….
Men EFTERÅT fick vi veta att vi levde.
Karins mamma var mäkta arg!
Och hon var ganska skräckinjagande. Säkert fick Karin något hemskt straff – som att gå och lägga sej utan middag eller nåt sånt.
Min mamma körde inte med straff…. 😉
Jag tyckte säkert det var jätteläskigt att bli utskälld. Jag minns faktiskt inte.
Jag minns bara att det var den godaste tårtan jag ätit, och i minnet sitter det inpräntat:
ATT ÄTA TÅRTA MED HÄNDERNA ÄR JÄTTEGOTT!
erviluca #mammatillfyrakillar 
underbar liten historia var med om något liknande då jag tog några småpengar i mammas ficka och gick till det helt nyöppnade kondiktoriet och köpte lite godis mamma och pappa var inte hemma så de skulle aldrig få veta men döm om min skräck när jag kom ut från affären vem stod på andra sidan gatan och fick se en liten grabb stå och tugga för brinnande livet kommer inte ihåg vad de sa men det var nog inga glada tillrop jag fick höra.
Tack för alla dina inlägg älskar att läsa dom hoppas du kommit ut ur din oturssvacka
Christer
GillaGilla
Tusen tack för din fina fina kommentar! Jag blev jätteglad!
Och ja, jag tror jag kommit ur min oturssvacka! *håller tummarna*
GillaGilla
Haha, jag kan se era hänförda miner framför mig!! 😀
Så sant, det är ljuvligt gott att använda händerna som ätverktyg. Det måste vara någon grundläggande sak i oss 😀
GillaGilla