Hejsan-hoppsan-lasange /erviluca

Jag är lite hejsan-hoppsan, som person. Ingen direkt struktur och inte mycket ordning och reda. Planra…pra…planare….pralen…p l a n e r a kan jag knappt stava till.

Det är inte alltid kul att vara sån, men med åren har jag ändå lärt mej leva med det. Ibland är det riktigt roligt. Och spännande! Och oj vad man blir duktig på att ”gilla läget” och hitta andra lösningar – snabbt.

Ingenting är omöjligt, är min paroll.

Fast det finns saker som ÄR omöjliga. Har jag lärt mej – the hard way.

Det blir mycket spring in i väggar, och ganska platt näsa (men varje gång har den poppat ut igen).

Typ.

Middagarna är nästan alltid ”hejsan-hoppsan-gjorda”. Sönerna är vana.

Oftast blir dom goda. Ibland inte. Då slänger vi maten och äter något annat.  Enkel match. Ingen ska behöva tvinga i sej äcklig mat.

”Slöseri”?

Nja, det är så sällan det blir oätligt.

Jag hatar att läsa recept! Hate it!

Eller andra bruksanvisningar.

IKEA-möbler har blivit ihopsatta åt fel håll många gånger, pga min idiotiska ovilja att läsa bruksanvisningar. Lego är roligt att bygga så länge man får hitta på själv. Bruksanvisningarna får andra följa. Not me.

Idag blev det väldigt typiskt lite hejsan-hoppsan när jag lagade middag.

Jag hade tänkt göra Lasange. Och det kom jag på under hundpromenaden strax innan matlagningen. Sagt och gjort: Hacka lök, skala och riva morötter (ja, det gillar jag att ha i köttfärssåsen), jättemycket köttfärs – tänkte göra dubbel sats, så jag har kvar till ”enannandag”….Oj, det fanns visst bara EN burk krossade tomater!? Hoppsan. Jaha, då blir det inte riktigt ”dubbel sats” – det blir Något Annat…mycket köttfärs, blir det.

Åsså bechamelsås…*sjunger*: ”Bechamel bechamel motjoooooooo….na na na na”.

Men hur var det nu man gjorde sån sås? Hm. Smör, mjöl (hur mycket? Äh, tar…2-3 matskedar), mjölk (hur mycket? Äh, tar 8 dl, typ)…röra röra…Ost! River ”familjeosten”. Åsså hälla/lägga i lager i en form. Men va faan?! Var det såååå få lasangeplattor kvar?? Jävlars! Man kanske kan lägga spagetti jättetätt bredvid varandra så blir det samma sak? Typ.

Åsså in i ugnen! Hur många grader var det nu igen? Det brukar vara 225 grader jämt. Det är alldeles för länge sedan jag gjorde lasange – det märker jag nu. Hur länge skulle den vara inne i ugnen? Hm…jag tar 30-40 minuter. *vrider på äggklockan*

Äh, jag tittar i en kokbok: ”…stå i ugnen 15-20 minuter.”

Ja, jag har en kokbok: Konsums blåvita kokbok (från 1982).

Jaha! *skruvar tillbaka äggklockan 10 minuter*

Blev lasangen god, frågar ni nu.

Jaaaa!

Ganska ”lös” – vattnig liksom (jag borde inte ha tittat i kokboken!) – men otrooooligt god! Den godaste jag ätit, tror jag.

Ha!